Kanske inte bäst men ändå glada
Ja som de flera ryttare säger, så är vintern en tid för styrka, gymnastik osv osv. Man hoppar serier, travar cavaletti och gör olika lydnadsövningar. Många har en planering som de noggrant följer om vilken häst som ska göra vad, vilken dag, hur länge och under en längre period.
Men inte jag...
Vintern för mig innebär ridning efter väder. Hur tråkigt det än är så är jag helt bunden efter vädret och får ta varje dag som den kommer. När det är snö på en åker så gäller det att passa på att rida ordentligt. Dvs trimma så gott det går och galoppera stallets hästar svettiga. Nästa dag kanske det är bara is och då blir det skritt eller vila. Måste också anpassa mig efter vädret för att åka till ridhuset. Jag sitter inte och kör i vilket skitväder som helst, har hört om alldeles för många olyckor med släp.
Så helt enkelt. Jag kan inte planera hästarnas träning för noggrant. Jag rider så mycket jag kan när det går, för man vet aldrig när det blir piss igen. Men sen fick ju zune högsta betyg på vetchecken i december där veterinären endast hade en sak att säga; "Hur du än rider och vad du än gör med den här hästen, ska du fortsätta med det. För det funkar"
Mina hästar är härdade. Dom går i ur och skur på vilket underlag som helst. Dom kanske inte är lydigast, starkast eller har bäst kondis när tävlingssäsongen börjar. Men det är i alla fall jävligt glada och friska hästar!